Jag hatar Petter men kan inte sluta lyssna på denna låt.

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser ja klart

Du var gammal
Ja va äldre
Och nu sågs vi igen
Gått så lång tid, så länge sen
Decennier tillbaks
Men jag minns det såväl
Varför kärleken brunnit
Utav olika själ
Varför jag aldrig släppt det och aldrig gett upp
Trotts min väg vart lång kantats med gupp
Jag stått utan för din port så många gånger
Så många brev, många sånger
Minns alla ord, varje rad jag skrivit
En längtan så stor
Minns varje dag jag lidit
Har gått genom livet med en övertygelse
Att jag satt något spår
Som haft betydelse
Aldrig besvarad, aldrig tillmötes
En kärlek så varm, utan den, vilket öde

Från vinter till vår
Sen sommar till höst
Trotts att tiden vart svår, så gav kärleken tröst
Hjärtan som slår
Vi står där vi stod
Minns det som igår
Första gången du log
Som om jag snubblade pladask
På marken och bara dog


Ja va ung du va yngre
När vi sågs första gången
Rusade förbi mig snabbt på perrongen
Blev hjälplöst förälskat
Obeskrivligt tagen
Som om jag låg ner på marken och blev slagen
Betraktade ditt hår
När det fångades av vinden
Som att svimma på en bergstopp utav svindeln
Den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad bunden
Tappa hjärtat i knät
Kunde inte tänka logiskt eller sunt
Och för varje sekund som du inte fanns blev det tung
Började sakta uppvakta på avstånd i brev
Men det spelade ingen roll vad jag skrev
Du hade inte fastnat än inte fattat än
Vilken kärlek som fanns att bara hämta hem
Men efter ett tag
Började det korrespondera
Mina förhoppningar dom väcktes
För att sen raseras
Du flyttade utomlands någonstans
Gav bort din hand till en annan man
Och breven som skrevs dom kom aldrig fram
Men mitt hjärta det brann och min åtrå sann

Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser ja klart

Mina minnen höll mig uppe varje dag
Du är som att andas för
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år

Varje gång är som den första gången vi sågs, även om det är över nu.

Efter allt som har hänt mig i mitt liv och efter allt som jag burit på inom mig utan att berätta för någon om mina känslor så inser jag att jag för längesedan, någonstans på vägen, tappade mig själv. Och det finns ingenting som gör mer ont än den känslan.

Inte fan vet jag.

Är det inte nu man ska ha galet mycket energi och skratta hela tiden och typ fara fettaggad för att det snart är sommar?

Varför är inte jag glad?

I feel naked when you look at me.

Hjälp!

Jag har varit instängd och BARA pluggat hela helgen. Jag tror aldrig jag har känt mig så äcklig som jag gör just precis nu.

Fyfan.

Jag älskar sekunden av tystnad mellan varje kyss..

You will have every kind of kiss
In every kind of way
In every possible place
When we are together.

He kissed my lips, I taste your mouth. He pulled me in, I was disgusted with myself.

Det bästa man kan göra om man känner sig äcklig är att gymma och sedan lägga sig under täcket utan smink och bara vara äcklig ifred, kanske ta ett varmt bad innan också och ligga och sjunga för sig själv.

Det kallas terapi. Och ungefär såhär känner man sig efteråt:

Jag har en rolig geografilärare

Jag sitter på min geografilektion och låtsas skriva av allt läraren säger. Haha, egentligen så sitter jag på facebook och bloggar som en busunge. Det är klarblå himmel och sol ute och en underbar dag egentligen. Jag ska gymma mycket i helgen och plugga, bara göra nytta för jag har typ 510 prov nästa vecka. Som tur är så efter nästa vecka lugnar det ner sig och då blir det födelsedagsfirande tre helger framöver!

Jag måste:
- börja sola innan min födelsedag
- Köpa rött nagellack
- Köpa lösögonfransar och limm
- Köpa rött läppstift
- Köpa leggings


I övrigt så önskar jag att jag inte fanns idag. Jag har världens sämsta hud bara för att jag ska få mens om typ två dagar. Det är förjävligt. Jag hade skit fin hud för en vecka sedan, inte en enda finne och nu har jag hela Alperna i ansiktet. Tack för det.

I wish that I was looking into your eyes.

For you I'll keep my legs apart, and forget about my tainted heart.

You always made
each and every breath
easier
to take

even if you began
by taking
my breath
away

I don't want to be your boyfriend, just your toyfriend.

Jag kände verkligen att jag behövde en Z dag. Har tvättat hela dagen och pluggat litegranna, inte så mycket som jag borde men whattahäck! Jag orkar inte bry mig för jag ska plugga hela helgen också och då menar jag varenda sekund under lördag och söndag för annars får jag ig i matte B i slutbetyg.

Ni vet Britney spears låten, den som man inte hör någonting av vad hon sjunger?
Jag tog upp texten till låten och insåg väldigt snabbt att den handlade om att ha en trekant och då blev den helt plötsligt mycket MYCKET bättre.

Peace

Jag förlorar ingenting.

Du förlorar någon som bryr sig påriktigt.

Ibland när jag tänker alldeles för mycket.

Sometimes, I wonder -
I wonder if you love me
and I wonder,
myself,
if I love you,
too
I wonder if we have a future together
I wonder if I will always be there for you
I wonder if anyone else will ever be on our minds
and I wonder if either of us will ever,
one day,
leave
sometimes,
I even wonder what it is that you see in me
but,
when I’m with you,
I stop wondering
because I know after the wondering stops,
nothing will remain but my certain love for you.

När man var liten ville man alltid växa upp. Vadfan tänkte man med?

Jag vill ha tillbaka känslan jag kunde ha när jag var 15 år och låg i min säng. Solen lös in genom fönstret och värmde min hud och det var sommarlov. Trots att livet inte var perfekt och trots att jag hade hur mycket problem och ångest som helst så hade jag alltid en känsla av att jag inte var ensam och att allt skulle lösa sig.

Jag saknar självklar kärlek.

Det är lättare såhär.

Ärlighet varar längst

Jag har alltid fått ta as mycket konsekvenser för att jag alltid säger vad jag tänker och tycker. Jag vägrar hålla käften, för jag tycker att skiten man får tillbaka är värt det för att man inte sitter och håller massa inom sig, man är ärlig mot sig själv.

Ibland tycker folk att jag är elak, men de flesta uppskattar att jag är ärlig och vet vart de har mig. Många hatar också att bråka med mig just för att de vet att vad som kommer ur min mun oftast är mina riktiga känslor och då tar de hårdare på de som får höra vad jag känner.

Men det är inte heller så att allt som kommer ur min mun är kritik eller ord om vad alla gör för fel eller vad de gör dåligt, utan jag berättar alltid om någon är snäll eller fin eller om jag tycker om personen också. Jag har svårt att säga starka saker, men alla vet att när de kommer från mig så är det 100% äkta.

Jag är ingen elak människa egentligen, utan de jag vill är bara att behandla folk så som jag själv vill bli behandlad. Jag vill alltid höra sanningen, ALLTID och jag vill att folk ska säga precis vad de tycker om mig och vad jag gör istället för att sitta och hålla käften och bara nicka.

Anledningen till att jag vill veta vad mina vänner tycker är:
JAG KAN INTE ÄNDRA PÅ MIG OM JAG INTE FÅR VETA VAD JAG GÖR FÖR FEL.

Jag är uppriktig, kan man inte ta det ska man inte vara med mig. Och om man inte kan vara det mot mig tillbaka, så ska man inte vara min vän heller.

Män är karies i din mun

Jag har inget att säga men jag känner så jävla mycket inombords att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Har skrivit i ett tidigare inlägg för cirka ett år sedan att allt kan förändras på en sekund, och det stämmer så jävla bra. Det är otroligt hur ett litet snesteg kan förstöra så jävla mycket.

Män är svin.

Sanningen gör ont.

PRECIS såhär känner jag mig idag.

Idag är en sådan dag då jag önskar att jag hade en pistol så att jag kunde skjuta mig själv i gommen. Och ja, jag är brutal som person.

Jag har inte alls många krav på mina män, dom ska bara,,

1. ha raka tänder (vita, tack)
2. Mörkt hår
3. Vackra ögon
4. Baggyjeans
5. Snygga skor
6. Härligt skratt
7. Öppen personlighet (skäms aldrig + pratlgad)
8. Stå för att han är den han är
9. Alltid lukta gott
10. Ha fina händer
11. Älska sex

All that and I'll love you forever.

Lite hjälp från ovan vore inte fel

Kära Gode Gud.

Jag ber om att det inte blir något prov som faller på min födelsedag eller dagen efter. Jag BER jag BER BER BER BER BER, för jag har inte tid.

Amen.

I left my head and my heart on the dancefloor

Idag såg jag min första fjäril. Den flög förbi precis vid mina ben och den var alldeles stor och vinröd. Precis som min tatuering kommer att se ut. Jag kunde inte sluta le.

Idag kastade jag gräs på Sara när vi hade lunchrast. Jag var lycklig över att gräset var torrt och att det inte var snö. Naim skrattar åt precis allt jag gör. Jag tycker om honom, även fast han har särschema för att han går i importkorridoren.

jag är uttråkad. Vill göra något galet. Jag har damp, jag vet.

You know you do, you kill me well, you like it too, and I can tell. You never stop until my final breath is gone.

Tomas har frågat mig om jag vill sjunga en jävla metall låt, Encaged tror jag den hette. Riktigt hård låt och man hör inte ens vad de sjunger, men han sa att jag skulle göra om den till min egna version, med min egna röst och med bara en gitarr till. Det kan fan bli riktigt bra, för texten till låten är fin som fan.

Jag har börjat få nån jävla grej för rock. Är inte det SO NOT Leona? Jag börjar sakta men säkert joina den mörka sidan.. :T

My heart is yours to fill or burst, to break or bury, or wear as jewelry. Whichever you prefer.

Du skulle bara veta. Jag bryr mig inte om vad du gör med mitt hjärta. Bryr mig inte om du väljer att smula ner det, hoppa på det eller riva sönder det, så länge du håller det i dina händer.

Jag älskar dig, Jag älskar dig. Jag älskar dig. Jag älskar dig.
Jag älskar dig. Jag älskar dig. Jag älskar dig. Jag älskar dig.
JAG ÄLSKAR JU DIG.


Tänk om du bara kunde och ville. Tänk om du kunde ta vara på det, utnyttja mig? Gör vadfan du vill så länge..

du

är

här.

För du kan inte ge mig några falska förhoppningar, du kan inte det. Du kan bara göra mig glad. För jag älskar dig ändå, trots allt skit som du har i ditt liv och som du bär på och som ingen får veta om för att du aldrig pratar.

För: vill du veta en hemlighet som ingen annan får veta? Isåfall måste jag viska det till dig (trots att det bara är du och jag och vi sitter bredvid varandra på en bänk): Mitt hjärta tillhör dig.

Jag kommer aldrig någonsin att dömma dig.

Men du, jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag.

Allt har förändrats. Men jag känner fortfarande precis likadant.

Varför väljer kvinnor det som gör dem mest illa?

jag har alltid tyckt att Edward kan slänga sig i väggen. Vem fan vill ha en smal, kritvit, tystlåten och äcklig pinne? När man kan välja en varm, stark, stor och beskyddande (jävligt brun också) kille, som dessutom kan få barn och åldras?

Jag skulle göra vad som helst för en man med lika mycket kärlek som han har i denna roll, till Bella.

Folk borde sluta vara så blinda, Edward lämnar fan henne och Jacob gör allt för henne. ALLT.

Jag är fan sur nu. Bella är en jävla idiot som inte väljer honom. Hon kan tagga. Slynjävel.

Remember this

Jag är egentligen inte så ledsen över att det inte är vi. Jag är inte rädd för ensamheten som kommer att komma med det, för jag har fina vänner och jag tycker om att ha tid för att göra annat. Träna och ta hand om mig själv, tillexempel. Så jag är inte ledsen för att jag kommer att vara utan dig.

Anledningen till att jag är ledsen är för att jag har så jävla svårt att acceptera saker ibland. Jag har så jävla svårt att ta till mig att du aldrig försökte mer när du väl hade mig. Jag kan inte förstå att allt bara rann igenom mina händer, att vi aldrig blev den kärlekshistorien som jag såg oss i. Du var aldrig en del i min romans, du var någonannanstans.

Och det gör så jävla ont att du inte ens ber mig stanna. (Men det får mig också att inse att jag inte ska komma tillbaka).

Du får tycka att jag är dum i huvet. Jag kan inte hjälpa det. Jag älskar dig, som person.

Det var varmt ute och solen stod mitt på himlen, trots det frös jag, för att det inte var någonting i jämförelse med solen och värmen där nere.

Jag hatar att flyga. Jag hatar det mer än allt annat på hela jorden, och jag var så lättad över att få stå på marken, hemma igen. Nu när jag äntligen hade kommit hem, var jag så ivrig att få ta våra väskor och bara springa ut. Det var mitt på dagen, så det var mycket folk på Arlanda och jag visste inte vart jag skulle för jag var helt uppspelt över tanken att du stod, någonstans bakom alla kontroller, bakom alla portar och män i kostymer som hälsade alla välkomna till Stockholm.

När jag väl kom ut genom porten såg jag dig inte. Du var ju ingenstans, och det var så himla mycket folk. Jag letade, såg alla möjliga ansikten förutom ditt. Men efter ett tag fastnade min blick mot rutan. Där var du, och du rörde inte en min när du såg mig. Jag trodde jag drömde, och vi båda var så förvånade över att vi faktiskt stod typ 3 meter ifrån varandra, påriktigt.

Jag kastade mig i din armar. Så jävla lycklig var jag. Du var där, och jag hade saknat dig så mycket att jag inte hade kunnat sova ordentligt en enda natt, och den gången var jag i dina armar, utan att vakna upp och inse att det bara var en dröm.

Exakt den känslan var den bästa känslan jag haft i hela mitt liv. Exakt den känslan får jag varje gång jag ser dig.

Min nya tatuering

1. Whoever comes around are the right people.
2. Whatever happens is the only thing that could have.
3. Whenever it starts, its the right time.
4. When its over, its over.

jävla heting

- De säger att de bästa är tagna, men de ljuger, de ljuger, för vi finns ju kvar -

Det värsta som finns är när folk förnekar mig. Jag vet att jag betyder mer än vad du säger att jag gör. Du förnekar mig, och jag blir arg när folk inte är ärliga, inte ens mot sig själva.

För vems skull förnekar du mig? Jag kan inte låta bli att undra.

Jag gör det ju inte? Jag erkänner det, jag älskar dig och kommer alltid att bry mig om dig.

FÖRLÅT FÖR ATT JAG ÄR SÅ JÄVLA SNÄLL MOT DIG, DÅ!

Och vi kanske skriker bakom musiken

Tog en promenad idag uppe i gamla Runby backar. Paulina och jag bestämde oss för att ta en liten promenad, men vi gick inte så långt för det var kallare än vad vi hade väntat oss att det skulle vara. Vi gick förbi högstadiet, mellanstadiet och lågstadiet.

Jag kikade in i skolan genom rutan och kände mig hemma.
Jag gick och satte mig vid det stora trädet där vi kastade kula och jag kände mig som en jätte.
Jag gick förbi kiktornet och den lilla skolgården, och kände mig vuxen.

(jag gick förbi busshållsplatsen där 535an alltid gick mot station och jag undrade hur många timmar och minuter jag har spenderat där i väntan på bussar genom mitt liv).

En del av mig ville gråta. Jag saknar mitt liv som det var då. Men en annan del av mig minns smärtan som jag bar på under alla åren jag gick där, för att jag hade så mycket problem hemma.

Det känns som en annan värld, och jag vet inte om jag vågar gå tillbaka dit igen, trots att en stor del av mig vill det.