Hur fan går det ihop?

Knarkare och livscoach.

Och var är du nu när jag behöver dig som mest?

Du var den enda som visste vem jag är, vem jag inte är och vad jag vill vara.
Du har stuckit hål på mina lungor.

Allt har sitt slut och det är sant och går att acceptera. Det jag inte kan acceptera är hur jag gjorde allt jag kunde för att du skulle öppna ögonen och se mig. Jag minns hur jag till och med fixade en bok för att skriva i dig till den, för att du inte kunde lyssna när jag pratade. Jag minns hur jag ständigt försökte få dig att förstå, men du var aldrig ens närvarande. Jag vet hur jag kämpade för att få dig att hålla om mig, men allt du gjorde var att lämna mig där, hjälplös och ensam och utnyttjad. Jag stod ut med allt för dig. Du anser att du hjälpte mig genom min sjukdom, och jag vet hur alla tyckte du var urgullig som tränade med mig.. Det folk inte visste var hur mycket jag tjatade på dig, hur vi bråkade den dagen när jag ville gå med stavarna, HUR MYCKET SVÅRARE DU GJORDE MIN FAJT MOT MIN SJUKDOM. Jag minns hur min pappa skällde ut oss för att vi alltid köpte så mycket skit trots att jag var sjuk och hur du aldrig tog åt dig av ett piss av det jag sa.
Jag spenderade 2,5 år av mitt liv med att försöka få en man att se mig fast han vägrade.

När jag väl lyckades släppa mig loss, för att jag förtjänar mer än så, och hitta någon som bryr sig om mig påriktigt, fick jag as mycket skit av dig. Du vällde över allt mig och frågade hur jag kunde lämna dig och hur jag kunde bete mig som jag gjorde. Tänk att du ens hade mage att göra så, när det var du som fick mig att gå?

Och där satt jag och tröstade dig när du grät som ett barn, och där satt jag och sa att jag inte kommer att försvinna helt, att jag fortfarande finns kvar om något händer dig, att jag alltid kommer att bry mig om dig. Där satt jag och tog all skit du kom med alla gånger, och fick stå ut när du grät och bad mig komma tillbaka.. Jag ville bara inte ge dig en till chans.

Så går du och visar.. Att alla ord du har sagt om att du vill ha mig, all tid jag la på dig. Bara var skit. Tack för att du fick mig att inse, nu slipper jag slösa mer tid på dig.

Önskelista

- Jordgubbar
- Choklad
- En blå ros
- Stjärnorna
- En bil och ett körkort
- Ett leende
- Nya nagelprodukter
- Min tatuering längst ryggraden
- Fred på jorden
- Dig föralltid
- Pusspojken
- Rabarberpaj med vaniljsås
- Den perfekta hyn
- Att bli -5kg lättare
- Att få bli personlig tränare och vara en powermamma
- Världens vackraste son
- En lägenhet långt långt borta
- Min farbror och hans familj här hos mig
- En frisk farmor
- Mina finfina moster Elvira och hennes gamla rum
- Två friska och glada systrar
- Kärlek till allt och alla
- Snö på julafton
- Din närhet varje dag hela tiden

NEJ JAG KOMMER ALDRIG ATT ERKÄNNA ATT JAG BEHÖVER DIG NÄR JAG BEHÖVER DIG OCH NEJ JAG KOMMER INTE ATT PRATA BARA FÖR ATT DU VILL DET.

1. NEJ DET LÖSER SIG INTE OM DU INTE KÄMPAR.
2. JAG ÄR INTE DIN HUND OCH VÄGRAR VARA DET.
3. JAG ÄR DEN ÖMTÅLIGASTE KVINNAN DU NÅGONSIN TRÄFFAT.
4. BEGÄR INGENTING AV MIG NÄR JAG INTE HAR ETT JÄVLA SKIT ATT GE.
5. UPPSKATTA ATT JAG ENS SLÄPPER IN DIG I MITT LIV OCH BORTSER FRÅN ALLT DU GJORT.
6. JAG HATAR DITT JÄVLA EX
7. JAG HATAR ATT DU GER UPP FÖR INGENTING OCH GÅR EMOT DIG SJÄLV FÖR DU SÄGER ATT DU SKULLE GÖRA VAD SOM HELST.

MINA ORD ÄR SANNA. MINA ORD ÄR FULLA AV MENING OCH VARENDA ORD JAG SÄGER MENAR JAG AV HELA MITT HJÄRTA.

SÅRA INTE MIG. KRÄNK INTE MIG MED ATT SÄGA MASSA ORD OCH SEN UTFÖRA HANDLINGAR SOM VISAR MOTSATSEN.

HUR JÄVLA SVÅRT SKA DET VARA?!

VI kanske kanske syns igen

Jag har gjort mitt val och jag vet vad jag behöver göra. Ibland måste man glömma vad man vill ha för att få ha det man förtjänar.

det finns bara ett alternativ.

du är kriget inuti mig:
plastkulor mot betongväggar
som ruinerade städer i pastell
en affekterad kollision
jag befaller dig!
skär mitt kött
surpla mitt blod
det finns inga genvägar för oss två
det är levande eller död
det är fred eller krig
det är älska av hela hjärtat eller inte älska alls


cocorosy.blogspot.com

Man säger att man kommer att må bra när man får allt man önskat. Och man lider för att man inte har det. Sen när man väl får det lider man ändå.

Jag borde kunna slappna av och vara lycklig. Jag menar inte att jag inte är det. Jag är bara rädd. Räddare än vad jag trodde att jag skulle vara.

Jag menar.. Vad gör man när man håller hela sin värld i sin famn?

Man kan inte låta bli att undra vad som händer om man släpper.

Så vacker så vacker så vacker så vacker du med stort D(avid)

Kryp upp bredvid mig i sängen och håll om mig. Låt mig ligga på din bröstkorg och känna doften av dig. Du som doftar sådär gott som bara du kan. Låt mig få känna den trygghet jag bara brukade låtsas fanns där, på riktigt. Låt mig få somna av ljudet av tv:n och dina andetag och hjärtslag. Låt mig få vakna av att du vrider och vänder på dig bredvid mig. Låt mig få känna att du är närvarande lika mycket som jag är och att du skulle göra lika mycket för mig som jag skulle göra för dig. Låt mig få sluta hoppas att det inte bara är just idag som du förstår och finns där för mig.


Så kan jag ju fortsätta mitt liv med att gå runt och vara fast i ett förhållande där jag övertalar mig själv att min pojkvän bryr sig om mig så mycket mer än vad han egentligen gör.