Jag har en hemlighet djupt nere i lungorna och längst fram på tungspetsen

Inatt hade jag tydligen pratat i sömnen.

Jag hade tagit tag i hans ansikte, sagt "jag älskar verkligen dig" med stora sorgsna ögon. "Jag kan inte ge dig någon riktig kärlek, för jag är så äcklig.. och du är så vacker". Sedan hade jag tydligen lagt mig ner igen.

Jag minns det inte, men det är överraskande hur jag i sömnen lyckas säga precis vad jag känner.