Kommer aldrig glömma kuratorn på ungdomsmottagningen och hur hon började storgrina när jag berättade om mitt liv.
"herregud lilla barn, det är du som borde gråta egentligen", sa hon med händerna för ansiktet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar