Hur ska jag förklara något jag inte själv förstår

Idag fick jag en fråga, som inte var formulerad såhär men jag tolkade den så. Typ "Hur kan det vara lättare att umgås med honom än med dina vänner".

Ja, vad ska jag säga.. Det vore konstigt om jag ringde en vän och sa "hej kan du hämta mig och sen hålla mig i handen när jag hyperventilerar medan vi fikar och sen kan du lämna av mig hemma?".

Anledningen till att jag har så svårt att träffa mina vänner är ju för att dom inte vet vad jag går igenom, och jag inte vill att dom ska få panik när jag mår dåligt. Dessutom kan inte jag sitta och prata om vardagliga saker ibland när jag mår som sämst, hur tar en vän det om jag SPRINGER ut från kafeterian och skriker att jag vill åka hem?

David har lagt en enorm energi på att hjälpa mig. Han är med mig på mina möten, vet precis vad jag tänker och känner och går igenom, han stödjer mig på helt rätt sätt och jag är inte den som ber folk göra saker för mig, utan är tacksam för de människor som hjälper mig utan att jag behöver be dem. Jag vill inte lägga börda på mina vänner, och jag menar inte att David är bättre än mina tjejkompisar.. Men ibland känner man sig bekvämare med vissa och David tar sin tid att förstå mig och verkligen stötta mig.

Det är så jobbigt när folk inte förstår vad jag går igenom, fast jag vet att jag inte kan förvänta mig det. Men jag är inte den som är sjukskriven från skolan bara för att. Hade jag mått så bra att jag kunde fika med mina vänner hade jag lika gärna kunnat gå i skolan. Det är en annan sak om David åker hem till mig, rycker upp mig ur sängen och tvingar ut mig på en promenad?

Jag bara känner att jag saknar mina vänner och jag kan inte göra något åt att de glider ifrån mig.