onsdag 1 december 2010
Sådana känslor skulle jag inte ens ge min värsta fiende
Jag trodde aldrig att jag skulle behöva medicin mot panikångest. Men den här känslan äter upp mig inifrån. Den våldtar min kropp och jag kan inte kontrollera den precis som jag kan med allt annat. Den kommer utan anledning, från ingenstans, och den gör mig till världens minsta människa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar