Jag saknar dig.

Jag drömde om dig inatt. Du stod utanför Rudbecksskolan med alla gamla vänner från Runby, din bästa vän och de andra grabbarna. Jag minns inte din röst längre, men i drömmen var den precis så som den var när du fanns här. Dina långa dreads, din guldbruna hud och dina stora svarta ögon var precis som de alltid var då, och du log mot mig, tog tag i mig och kramade om mig, kysste mig på läpparna och var överlycklig.

I drömmen tog du studenten. Jag blir arg när jag tänker på att du aldrig fick leva länge nog för att få ta studenten med resten av dina vänner. Det hade varit i år, om du hade levt. Tack vare dendär jävla skiten.

Du var iallafall så verklig. Och jag blev så jävla besviken när jag vaknade från dina armar.