Jag älskar dig så mycket att jag hatar dig.

Ikväll ska jag till min pappa för första gången på tre veckor och det ska bli skönt med lite omväxling, jobbigt att resa bara men vadfan det är en vecka kvar till höstlovet. Mormor och morfar kommer på lördag också, från Bosnien vilket ska bli väldigt roligt. Dessutom så ska jag och pappa på den där kursen som man måste ta för att få övningsköra tillsammans. Det ska bli riktigt roligt, på lördag klockan 10 :). Jag har redan kört bil och jag är begåvad, lovar er.

På tisdag är jag ledig och då ska jag:
- gå på morgonpromenad
- ringa jobbet
- göra eventuella missade läxor
- läsa en bok
- städa igenom hela mitt rum så att man kan slicka på golvet utan att bli sjuk.
- ta ut min p-ring och få min första mens på evigheter (skönt faktiskt)
- dricka en kopp te och ladda inför onsdagen, eventuellt gå till Mikes grav en stund.


Känns jobbigt att varje familj som jag kommer in i splittras. Det är jobbigt att se hela din trygghet bara rasa ihop och hur tomt det är i ditt hem och då menar jag inte bara i ditt hus utan även i din blick. Jag finns här trots att jag bara vill blunda för det, men du är inte ensam och jag vet vad du går igenom. Mitt hem är ditt hem, glöm aldrig det.