"Jag gjorde samma sak varje morgon hos honom. Varje dag var den andra lik från det att jag lärde känna honom. Och varje kväll. Varje natt betraktade jag hans rygg. För att vara mig till lags lät han mig först alltid krypa ihop under sin arm, men så snart han hade somnat rullade han ifrån mig till andra sidan av sängen, vände ryggen åt mig, och jag vaknade aldrig så att jag kunde öppna ögonen samtidigt som han och i samma ögonblick upptäcka att jag såg honom rakt in i ögonen. Det hände aldrig, eftersom han aldrig sov med ansiktet mot mitt ansikte".
"I sömnen ville han andas mig i nacken, det var viktigt, jag lyfte alltid mitt hår åt sidan så att han kunde känna doften från min nacke. Han lade sin hand på min mage så att ett finger stack in i naveln. Först då somnade han. Utan att orka klä av sig sina kamouflagebyxor eller skjortan. Bara han fick nosa mig i nacken. Orörlig höll han om mig i sin famn ända till morgonen, tätt i sina armars bo och jag frös aldrig trots att han sov med öppet fönster året om. Så hårt höll han om mig, så hårt och så varmt att jag förblev ofrusen också när snön yrde på vintern".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar