Nu tränger du dig på sådär igen. Du tränger dig på, drar ut handen och drar in mig i kärleken som om det vore en självklarhet. Jag som är rädd för känslor och att öppna mig för folk. Du bara sträcker ut din hand, håller om mig och låter mig vara jag.
Det värsta är att jag låter dig. Jag tar risken. För du är värd allt i hela världen x1000.
Shit vad jag älskar dig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar