Jag önskar att det hade varit annorlunda, tro mig.

Jag kan inte ens titta på ett fotografi av dig utan att bli ledsen. Du har det mest perfekta leendet i hela världen. Jag önskar verkligen att vi två hade kunnat få det jag ville. Jag försökte verkligen, försökte verkligen att få dig att förstå men du valde att blunda och höll för öronen. Jag kunde aldrig nå dig.

Du sa alltid att du förstod, gav mig hopp om att det var sant men sedan visade du genom dina handlingar att du inte ens bryr dig. När jag behövde dig som mest förstod du inte, du tycker själv att du var där men allt du gjorde var att gnälla och göra situationen värre för mig. Jag bar dig med min sjukdom på ryggen.

Jag är sårad på ett sätt, för att du alltid lovade så mycket. Du har satt stora sår i mig som är så djupa att jag är rädd för närhet.

Det är inte förän nu jag inser hur ont jag har på grund av dig.

Förlåt.