torsdag 17 juni 2010

Tack för att du alltid tror på oss även när jag har slutat göra det.

I det förra inlägget hade jag DAMP. Jag satte mig och skrev istället för att prata. Jag har lätt för att säga saker jag inte menar alls när jag är arg. Men jag använder ju bloggen till att få ut mina känslor. Och när jag hade skrivit klart lugnade jag ner mig.

När jag kom upp i mitt rum fanns en lapp på min byrå, som han hade lämnat åt mig. Och ibland blir jag så förvånad över hur jävla snäll han är, fast jag beter mig som ett jävla cp.

Om jag ska erkänna det tjejer, så kastade jag min jävla helosansalva på David imorse för att jag blev så arg. Jag är ett monster med humörsvängningar som är helt vansinniga tack vare alla menstabletter och skiten som jag har fått äta på senaste tiden.

Och svaret jag fick när jag dampade som ett jävla offer var .. "Leona, jag älskar dig för mycket för att vara arg och bråka med dig".

Snälla förlåt mig för att jag är ett monster. Du är allt jag någonsin velat ha.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar