Jag hatar den här bilden på ett sätt, bara för att jag inte har något smink och för att man ser att jag dragit upp strumporna till öronen. En annan del av mig älskar denna bild. Jag och Paulina, helt naturligt vackra och vi repar inför vårat framträdande. Vi var trötta och slitna, men ändå så lyckliga över att få sluta högstadiet. Jag älskar att tänka på de sista dagarna, hur jävla skönt det var.

(Lägg märke till hur smal jag var då, och hur mycket jag har gått upp i vikt, nu kanske ni förstår)

Hemma från skolan idag, igen. Visst blir man förvånad?

Och alla som har varit oroliga över min skitsena mens, jag sa ju det, ingen panik!! Den kom imorse och nu ligger jag förlamad av smärta. (Hihi Alicia har haft stenhård koll och tjatat som bara den för att jag ska gå och kolla mig). Men jag vet, man vet att man ska få sin mens och jag oroar mig inte i onödan.

Ligger här med en liten varm lurv bredvid mig som har pussat mig i pannan och lekt med mitt hår tills jag somnade igår. Det var riktigt mysig och jag försökte att verkligen ta till mig stunden, men jag somnade som ett litet barn. Lycka.