Woalah! Jag är sjuk, igen. Mediciner. Allt kan dra åt helvete.
Jag tycker om när en vänskap startar, eftersom vi aldrig haft den chansen att vara vänner. Jag tycker att det är härligt att man kan ha saker och ting gemensamt och stanna som vänner. Speciellt när man har en vän som är lätt att prata med!
Jag känner väldigt mycket inombords men jag har ingenting starkt eller svagt eller vettigt att skriva.. Därför får det bli dessa korta och obetydelsefulla inlägg. Bara för att typ visa att jag lever?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar