Det är en ska jag har väldigt lätt för här i livet och det är att inte skämmas. Jag har aldrig förstått varför man ska skämmas. Vem skäms man för egentligen? Sig själv? Jag blir aldrig röd i ansiktet för att jag skäms, utan för att jag befinner mig i en jobbig situation oftast där jag känner mig irriterad, och jag försöker aldrig att vara någon jag inte är för att passa in och jag gör heller aldrig till mig för att bli omtyckt. Varför försöka göra allt för att få andra att tycka om dig, som du inte är, istället för att bli omtyckt för den du är? Och varför bry sig om vad främlingar som du aldrig träffar igen kommer att tänka eller tycka om dig? Varför bry sig om att folk har stora käftar och snackar som de gör, så länge man själv vet vad som stämmer och vad som inte stämmer så förstår inte jag varför det är ett problem..
Jag är stolt över att vara jag, och jag skulle A L D R I G vara någon annan för att passa in. Skiter i om det är kungen eller om det så är Gud. Jag är jag, och jag är hellre ensam och mig själv, än har 20 polare och låtsas vara någon jag inte är.
Och folk borde verkligen slappna av.. Jag menar, alla skiter, alla mökar ibland och alla behöver pilla sig i näsan då och då för att man har en snorlobba som torkat så att man knappt kan andas, och säg inte att ni inte gör det! Alla råkar säga fel ibland och alla har sex en första gång och alla behöver fråga för att veta saker man undrar över.
Jag förstår inte vad fan det är som är så pinsamt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar