tisdag 2 juni 2009

Halva stenen som jag bar på, sågade du av och slängde iväg och stenar har inga ben så den kommer aldrig tillbaka till mig igen.

Jag tror inte att jag har varit såhär lättad på sjukt länge. Trots att jag har mensvärk upp till öronen, trots att jag har haft en dålig dag så mår jag mycket bättre än vad jag har gjort på typ en vecka.

Det är verkligen skönt när man får svar på frågor man velat har svar på länge och det är skönt när man får berätta att man är arg, besviken eller glad eller ledsen eller att få berätta vad man har känt, när man har hållt det inom sig. Det är skönt att ett problem som har hängt i luften länge, äntligen har landat och hittat en plats och det är skönt att allt kanske kan få bli normalt nu och att en liten grej som tidigare gjorts till något stort, får bli något helt okej nu.

Åh Gud. Livet är bra. Det var länge sen jag kunde säga så. Men livet är bra. Och mitt hjärta kommer hit när som helst och så ska jag hjälpa honom med sitt panikångest arbete. Jag är ju experten själv så vem annars? Vi ska ligga och kramas i min varma säng och så ska han ta hand om mig för att jag har mensvärk. Älska honom.. Mycket.

Ta hand om er, mina solstrålar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar