onsdag 25 mars 2009

I've been dying to reach you

Nu när våren kommer så kommer alla vårkänslor och med våren så kommer även kärleken. Jag läste i en tidning att man, när våren kommer, får en massa hormoner i sig som gör att man inbillar sig att man är kär. Men tänk om man då är kär på riktigt? hur ska man veta om det är äkta eller om det bara är våren som strömmat in i kroppen?

Jag tycker att det är riktigt vackert med alla par som går hand i hand på gatorna. De söta paren som hållt ihop igenom den kalla vintern och nu bara har en härlig sommar att se fram emot. Eller de par som hittar varandra under våren, tillsammans med ljuset och längtan till sommaren.

En nära vän till mig är nykär och mycket glad och berättar om hur det pirrar i hennes kropp eftersom allting är så nytt. Själv går jag runt och är svartsjuk på henne. Jag hoppas verkligen att våren träffar min pojkvän så som den brukar träffa mig, rakt i hjärtat. Jag hoppas att han drunknar i kärlekshormoner och börjar älska mig mer än någonsin. Man kan ju alltid hoppas, ellerhur?

(allt löser sig när våren kommer)

2 kommentarer:

  1. Din pojkvän behöver inte våren för att kunna älska dig, Din pojkvän älskar dig lika mycket på den kallaste vintern som den varmaste sommaren, Lika mycket på natten som på dagen, Din pojkväns kärlek har inget stop.
    Din pojkvän behöver inte dom här "kärlekshormonerna" för han blev träffad i hjärtat av dom direkt när ni träffades, och Din pojkvän älskar dig obegripligt mycket.

    SvaraRadera
  2. Jadu, min kära pojkvän.
    Du vet precis vad man vill höra.

    tack <3

    SvaraRadera