fredag 29 januari 2010

Thats how I remember you

Jag tänker på din hud. Jag tänker på att den är len och att den är varm och att du ligger ovanpå mig. Jag lutar min haka mot din axel och jag känner på dina armar. Du är stark. Inte bara fysiskt, utan hela du. Du är stark inombords. Du håller om mig som om jag vore ditt allt, som om jag vore porslin. Du är rädd om mig och du tycker att jag är vacker, hela ditt kroppsspråk visar det. Sättet du kysser mig på, säger det.

Jag skulle kunna döda för dig och jag skulle göra vad som helst för att stanna tiden. Det är overkligt, som i sagorna. Som i alla patetiska filmer där romantiken är underbar, full av blommor och lycka.

Det var just det. Det kanske är töntigt i efterhand. Det var helt enkelt för bra för att vara sant, i mina ögon. Och även om ingenting av det här kanske betyder något senare. Så betydde det allt då.

Och jag kommer alltid att älska dig, vad som än händer, för våra oslagbara stunder tillsammans.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar