True friends

Jag sitter i en bil och ser hur allt passerar mig genom rutan. Min vän Fredrik sitter bredvid mig i sin svarta kappa och fryser. Jag kan inte förstå varför han inte har köpt någon riktig vinterjacka ännu. Framför mig sitter Simon och kör bilen och trots att han precis tog körkort så är han säker på vad han gör, och jag är lugn för jag vet att han är en trygg person som alltid spelar med säkra kort. David sitter bredvid Simon i framsätet och sjunger på låten som spelas på högsta volym.

Just precis i den stunden, så kände jag en känsla som jag inte alls är van vid. Ren och äkta trygghet. Inte bara trygghet av en kram eller av närhet, inte trygghet för en liten stund som man samtidigt vet att man har ångest i sig ändå. Det var verkligen TRYGGHET. Jag kände ro i hela min själ, i hela mig och jag kände mig älskad påriktigt.

4 killar, mina bästa vänner som jag vet älskar mig och skulle ställa upp för mig om jag behövde dem, varenda en av dem. Jag vet att om någon skulle hända mig så skulle de göra allt möjligt för att rädda mig. Och de känner mig utantill, de vet precis vem jag är och hur jag mår och älskar mig trots att jag är grinig. Det bästa är att Fredrik är så säker på mig så att han kan säga "Leona snälla du är fett grinig SLUTA GNÄLL" och han vet att jag inte blir arg.

Jag sitter i ett blommigt nattlinne, utan smink och med rumpan bar och jag rapar och jag fiser och jag proppar i mig popcorn och det ser ut som om jag har ätit med hela kroppen. De älskar mig ändå. Och jag älskar dem, så jävla mycket.