Verkliga drömmar

Jag hade en dröm.

Det är mörkt ute och jag ligger i din säng i forsterställning med täcket rullat omkring mig. Du sitter vid din dator och det är natt, det enda ljuset jag ser är ljuset från datorn och de enda ljuden jag hör är ljuden utanför och surret från datorn. Du tror att jag sover, jag bara låtsas.

Du kryper in nära mig, säger att du mår dåligt och att du behöver mig och att jag är för långt borta. Du håller om mig hårt och kysser mig i nacken och säger att jag är det finaste du haft och att du, sedan allt gick i tusen bitar, inte kunnat vara dig själv. Jag känner mig trygg för du viskar att du är här i mitt höra.

Helt plötsligt är jag i en stad som jag alltid hamnar i när jag drömmer, med stora röda höghus och jag är påväg till dig men jag hamnar överallt förutom hos dig. Jag tar tåget och jag åker buss, jag möter min vän Daniel Piran, och han säger åt mig att absolut inte ta tunnelbanan men jag förstår ingenting om vad han pratar om. Han säger att han ska till samma ställe, och att vi kan åka tillsammans..

Allt blir ljust, och jag ser en tydlig bild av hur du tittar på mig och du tittar mig rakt in i ögonen och håller mig runt mitt ansikte.. Du öppnar munnen och är påväg att säga något, och jag vill veta vad det är du ska säga men då ringer klockan. Jag Snoozar och somnar om..

Jag fortsätter drömma om dig och oss, i denna dröm så sitter du på en stol, i ett mörkt rum med bara belysning över dig och du knarkar. Du har nålar överallt i kroppen och du skriker på hjälp.
Jag skriker "alla men inte du, inte du".

När jag vaknar ser jag ett varmt och tryggt ansikte framför mig som ligger och småler och knuten i min mage försvinner lika fort som jag öppnar ögonen.