Och tillslut sprängs ballongen.

Okej.. Såhär ligger det till:

JAG BEHÖVER INTE FÅ HÖRA ATT JAG HAR GÅTT UPP I VIKT ELLER ATT JAG ÄR TJOCK. JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT STÄNDIGT FÅ HÖRA ATT ANLEDNINGEN TILL ATT JAG INTE ORKAR GÖRA SAKER ÄR FÖR ATT JAG ÄR SÅ SLAPP OCH SLÖ OCH VÄGER FÖR MYCKET. JAG ORKAR INTE ATT ALLA JAG ÄLSKAR OCH VILL HA UPPMÄRKSAMHET AV SÄGER TILL MIG HUR JAG SKA ÄTA ELLER VAD JAG SKA ÄTA OCH ATT JAG BORDE TÄNKA PÅ VAD JAG ÄTER. JAG ÄR MEDVETEN OM ATT JAG HAR GÅTT UPP I VIKT, OCH JAG ÄR MEDVETEN OM ATT DET ÄR DÅLIGT, MEN ERAT SÄTT ATT SÄGA DET TILL MIG FÅR MIG BARA ATT VELA ÄTA DUBBELT SÅ MYCKET OCH SEDAN SPY UPP ALLTING FYRA GÅNGER OM!!!

Jag behöver inte en pappa som efter att ha varit bortrest i en vecka kommer hem och säger "anledningen till att du inte klarar av att jobba på mcdonalds Leona, är för att du har 20 kilo övervikt och du måste tänka på att gå ner i vikt innan du blir riktigt stor". (jag har INTE 20 kilo övervikt jag ser normal ut).

Jag behöver inte en mamma som ständigt påpekar vad jag äter, suckar och säger "Leona , sluta ät" när jag äter fucking jordgubbar som bara är nyttigt.

Jag behöver inte en pojkvän som hela tiden påminner mig om att inte äta den där extra chokladbiten när jag är sugen på den.

Det jag behöver är att för en gångs skull få höra från mina föräldrar att de saknat mig när jag varit borta, att de är stolta över mig för att jag kämpar så hårt, att de förstår att jag är trött och att de finns där för mig. Det jag behöver är en förälder som lyssnar på vad jag har att säga, inte ignorerar mig och låter bli att svara. Det jag behöver är en varm kram från en mamma som verkligen verkligen vill mitt bästa.

JAG ÄR INTE TJOCK. Jag har gått upp i vikt, men jag är inte tjock så de som läser detta som inte känner mig, de ska inte tro att jag är något jävla fetto på 90 kilo.

Jag är bara trött. Jag har slitit ensam så jävla länge, utan bekräftelse, kärlek eller värme. Och jag är så jävla trött. Dödstrött. Och jag orkar inte höra att jag inte duger. JAG ORKAR INTE HÖRA ATT JAG ÄR NEGATIV, SJÄLVUPPTAGEN, ATT JAG ÄTER ONYTTIGT, ATT JAG GER UPP FÖR LÄTT ELLER ATT JAG BARA BRYR MIG OM MIN POJKVÄN.

JAG GER ALDRIG UPP, JAG STÄLLER UPP FÖR ALLA SOM BER OM HJÄLP, JAG HAR ÄT STÖRNINGAR OCH JAG FÖRSÖKER ATT VARA REALISTISK, INTE NEGATIV.

idioter.