Only you can make me feel, just like a king.

Idag har jag tänkt på flera saker när jag varit på jobbet:

1. Varför måste kvinnor alltid ha hjälp av sina män? De ropar på sina män när de har handlat nya möbler för att de ska sätta upp dem, de ber männen att grilla, de ber männen att lägga golv osv. Varför inte bara ta instruktionsboken, vara självständig och göra skiten på egen hand så att du lär dig och kan klara dig själv? kvinnor borde sluta underskatta sig själva.

2. Varför skriker alltid alla vänner "AKTA" åt mig så fort jag kliver ut på en bilväg? Folk tror att jag inte har någon koll på bilarna, och alla säger alltid att jag bara går rakt ut och kommer att dö förr eller senare.. Tro mig jag vet vad jag gör, liksom.

3. Min arbetsgivare tackade mig för att jag började jobba där och gav mig extra mycket arbetsuppgifter att göra inför imorgon. Är det positivt? Trodde man fick slappa när man var en favorit.

4. Varför åt jag två knäckemackor med ost och knäckebröd idag? Så onödigt.

5. Jag fick en fin komplimang idag som jag gillade.. "Jag önskar att jag kunde skära av ditt ansikte och sätta det på min flickväns kropp. Fyfan vad snygg kombination".

S K I T D A G

Jag har fått två stora bett igen på mitt ben. Det hela slutade med att jag fick åka in akut till Löwet och de tryckte i mig tusentals tabletter och drickor och det är fortfarande inte bra. Ser ut som om jag har ett extra ben på mitt ben. Det gör jävla ont asså.

Inatt sover jag ensam hemma för att mina päron är borta. Jag hatar att sova själv. JAG HATAR ATT SOVA SJÄLV I ETT STORT HUS. Jävla skit.

Jag hatar killar som är på ett sätt när man är med dem och sen på ett helt annat sätt så fort man är ifrån dem.

Jag har aldrig fattat varför man ska vara så jävla kall mot andra. Aldrig förstått poängen med att få folk att känna sig dumma.

You think you've got me but you'll see.

Det är ganska kul att se hur mina vänner beter sig. Jag har precis skrivit i min blogg, och sagt till vissa av mina nära att jag inte kan få barn. De som verkligen känner mig vet vad det innebär, eftersom allt jag velat i mitt liv är att få en unge. ÄNDÅ är det ingen jävel som bryr sig, men så fort någon av mina vänner skiter på sig över småproblem så är jag där som en skottsäker väst och skyddar dem mot allt.

Haha det är så jävla komiskt. Men jag har lärt mig att klara mig själv, alla gånger. Det är det som kommer att ta mig så mycket längre och göra mig till en så mycket bättre människa än många andra på denna jord. Människor kan fortsätta gräva ner sig och grubbla över grejer jag växte ifrån för hundra år sedan.

Maskrosbarn är vad jag är. För den här skiten kommer att ta mig så långt.

Ta mig härifrån och tvinga mig aldrig någonsin att komma tillbaka.

Gynekologen. Vi alla hatar dem, och de verkar hata sig själva (om de inte är unga män).

Tråkigt nog har jag redan hunnit göra ganska många besök hos dessa typer av specialistläkare. Tidigare kostade besöket ingenting, idag kostar det 320 kronor att sära på benen och visa fittan och analhålet på en och samma gång. Mina tidigare besök har varit på grund av många anledningar, bland annat att jag har hållt på fram och tillbaka med alla preventivmedel som skapats och alltid behövt gå och kolla i efterhand om det har fungerat bra. Men denna gång som jag minns så väl var det för att jag ville ta ut min p-stav som jag hade i armen. Den gav mig acne och jag hade på två-tre månader gått upp 10 kg i vikt. Jag kände mig som ett vandrande monster och jag satt och grät på stolen för att hon sa att jag skulle behöva vänta med att ta ut den. Hur som helst, hon bad mig få göra en undersökning..

Där står man som ett fån. Bakom ett jävla draperi som är så nära genomskinligt som det bara kan bli och så ska man strippa för läkaren. Ta av sig trosorna på det mest oglamorösa sättet som det bara går för att sedan stoppa ner dem snabbt i väskan och känna sig löjlig för att man fortfarande behåller strumporna och resten av kläderna på. Visar man sin punani kan man väl lika gärna visa hela skiten? Sedan ska man gå till själva stolen.. Med vaginan fri och blottad och så ler gynekologen mot dig (och tror att det ska få dig att känna dig avslappnad) och sedan säger de så vänligt de bara kan "Var så god och sitt". Man sätter sig på kanten, mitt emellan de två stora handtagen, fast man ska ha benen på dem för att verkligen kunna blotta hela paketet. Sedan doppar gynekologen fingrarna i glidmedlet, och med de vita handskarna på, fortsätter att le mot dig som om du vore tre år och läkaren vill dölja att du ska dö snart. Sedan säger hon "så kan du lägga dig ner och lägga upp benen här, och hoppa fram så att jag ser ordentligt". Detta brukar vara det vanliga besöket. Så pinsamt, men ändå ganska smärtfritt fram tills nu.

Kvinna jag mötte var gråhårig och hade sina byxor upp till hakan. Hon hade ett rött litet ormskinsbälte över sin vita doktorsoutfit och ett stort underbett. Hon skrämde mig redan när jag hälsade, eftersom hon kramade min hand så hårt att handen fick klaustrofobi. Skitsamma hur hon såg ut egentligen, hela problemet började när jag låg där som en uppskuren köttbit, helt hjälplös. Kvinnan tar fram en spegel och riktar den så att jag kan se min egna vagina. Jag skiter nästan på mig innan hon gör det hela ännu värre och säger "jag tycker att det är viktigt att alla kvinnor ser sitt egna kön", som om jag aldrig har sett min egna fitta förr? Jag tvingades alltså se hela undersökningen i en spegel, hur hon stoppar in den där jävla kameran som hon drar över en kondom på och allting. Sedan skulle hon börja förklara vad de olika delarna på min fina lilla mus heter och vid det här laget ville jag bara skjuta mig själv i huvudet. Hon var hårdhänt, pinsam och det som får mig att aldrig aldrig mer gå till en kvinnlig gynekolog är hennes citat som hon sa när jag låg och spände mig då jag var obekväm som satan.

"Du kan slappna av lilla flicka, vaginan är gjord för att töja sig".

quitters never win and winners never quit

Jag är 18 år men trots det är jag redo att förlova mig, gifta mig, skaffa barn och flytta ihop med min kärlek. Om jag kunde göra det nu, om jag hade råd och ett arbete och allt det som krävs hade jag inte väntat en enda sekund. Nu måste jag ha små mål för att nå dit, som att samla ihop pengar gemensamt för att senare kunna flytta ihop och jobba nu i sommar för att kunna förlova oss.

Det kanske verkar larvigt, men det ibland måste man slå huvudet i backen och göra något dumt för att fatta vad man har. (Man brukar inte förstå vad man har förens det är för sent och jag är glad att det inte är det).

Och jag vet att jag skriver att jag ska få barn även fast min chans att bli det är minimal pga allt som hänt. Var hos läkaren idag och ska skickas vidare på ultraljudspecialistgrej som ska kolla mina fucked up äggstockar. Jag får ingen ägglossning. Grattis Leona. Jag kanske kan bli med barn senare om jag går ner mycket i vikt. Men om jag inte får en ägglossning så vet ju alla som har läst sex och samlevnad i skolan att det inte blir någon bebis.

Jag säger fortfarande att allt går om man bara vill. Jag ska ha min son. PUNKT SLUT.

You, are, the only exception.

Jag vill bara rulla upp mig i din famn. Dra in doften av din varma hud och låta dig hålla om mig riktigt riktigt hårt och pussa mig på pannan, så dom du alltid gör när du ser på mig att jag behöver känna mig liten.


Gud vad jag saknar dig.

När ens killkompisar säger saker då vet man att de menar det.

"Ja, men jag vill inte tatuera mig nu när jag fortfarande är mullig, vill bli smal först så att man känner sig fin och vacker liksom".

"Men Leona.. Du är ju alltid fin, jag tycker att du är skitfin".