quitters never win and winners never quit

Jag är 18 år men trots det är jag redo att förlova mig, gifta mig, skaffa barn och flytta ihop med min kärlek. Om jag kunde göra det nu, om jag hade råd och ett arbete och allt det som krävs hade jag inte väntat en enda sekund. Nu måste jag ha små mål för att nå dit, som att samla ihop pengar gemensamt för att senare kunna flytta ihop och jobba nu i sommar för att kunna förlova oss.

Det kanske verkar larvigt, men det ibland måste man slå huvudet i backen och göra något dumt för att fatta vad man har. (Man brukar inte förstå vad man har förens det är för sent och jag är glad att det inte är det).

Och jag vet att jag skriver att jag ska få barn även fast min chans att bli det är minimal pga allt som hänt. Var hos läkaren idag och ska skickas vidare på ultraljudspecialistgrej som ska kolla mina fucked up äggstockar. Jag får ingen ägglossning. Grattis Leona. Jag kanske kan bli med barn senare om jag går ner mycket i vikt. Men om jag inte får en ägglossning så vet ju alla som har läst sex och samlevnad i skolan att det inte blir någon bebis.

Jag säger fortfarande att allt går om man bara vill. Jag ska ha min son. PUNKT SLUT.