Jag vet ingenting.

Du är stupfull och jag kan se det direkt i dina ögon, för de blir liksom småröda. Du vinglar när jag frågar dig om jag får ta jordgubbar ur kylen och tar tag i min arm och säger "ta hur många du vill men säg ingenting till henne för hon tycker inte om dig och det är hennes jordgubbar". Jag blir förvånad, stannar upp och säger "Men varför, hon känner inte mig?". Du skakar på axlarna och försöker se helt obekymrad ut.

Jag vet varför hon hatar mig och varför hon inte vill att jag ska äta hennes jordgubbar men alla andra får det. För att du älskar mig och hon ser det på dig, precis som alla andra också gör. Man brukar säga att de sanna sidorna kommer fram när man har druckit. Hon vet det mer än vad du tror. Inte för att du kanske har sagt något, men det är inte svårt att se.

OCH:

"Jag har saknat det där leendet, just precis det där (och du sätter fingrarna under min haka när jag ler), du är så jävla vacker när du ler och jag skulle kunna drunkna i dina ögon". Du är så jävla vacker". Snälla krama mig.. Bara lite?".

TÄNK ATT:

Du aldrig kommer att få så mycket kärlek av någon annan och du förlorade på det, aldrig jag. Jag har varit öppen och ärlig hela tiden, alltid spelat med öppna kort och du vet det.